Anvisningar föt myndigheter

Vilka krav ställer SDG-förordningen på myndigheterna?

EU:s inre marknad möjliggör fri rörlighet för människor, varor, tjänster och kapital. I slutet av 2018 trädde förordningen om en gemensam digital ingång (Single Digital Gateway, SDG) i kraft. Målet med förordningen är att erbjuda medborgarna och företagen den information de behöver i gränsöverskridande situationer samt att hänvisa dem till de tjänster de behöver för att den fria rörligheten på EU:s inre marknad ska lyckas smidigt. Förordningen förpliktar även medlemsländerna att producera information på webben, ordna rådgivningstjänster och digitalisera tjänster gränsöverskridande.

Möjliggör gränsöverskridande ärendehantering

SDG-förordningen förpliktar att det ska vara möjligt att sköta tjänsterna i förfarandena i bilaga II elektroniskt från ett annat EU-land. Dessutom ska alla elektroniska tjänster i bilaga I till förordningen genomföras gränsöverskridande. E-post godkänns inte som elektronisk ärendehantering, men en e-blankett med e-post som back-end godkänns som sådan.

Möjliggör gränsöverskridande identifiering

Om ärendet kräver identifiering ska man kunna identifiera sig i e-tjänsten gränsöverskridande med hjälp av eIDAS-identifiering

En gränsöverskridande kund kan också erbjudas ett alternativt sätt att uträtta ärenden elektroniskt, såsom en egen e-blankett som inte kräver identifiering.

eIDAS-identifiering är dock obligatorisk om e-tjänsten ansluts till OOTS-systemet.

Du får närmare anvisningar om eIDAS-identifieringen från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas Suomi.fi-serviceadministration.  

Möjliggör utländsk kommun- och landinformation, postnummer och telefonnummer

Myndigheten ska se till att användaren kan ge

  • utländsk kommun- och landinformation
  • utländskt postnummer
  • utländskt telefonnummer.

Möjliggör gränsöverskridande betalning

Om en tjänst som omfattas av SDG-förordningen (till exempel ett företagstillstånd) är avgiftsbelagd, ska det också vara möjligt att betala avgiften över gränserna.

I praktiken finns det två möjligheter:

  1. Om tjänsten kräver betalning i efterhand (till exempel via Statskontoret) ska det vara möjligt att fakturera till ett annat medlemsland.
  2. Om betalningen ska göras på förhand ska användaren ges möjlighet till gränsöverskridande nätbetalning.

Betaltjänster för myndigheter tillhandahålls av Statskontoret i form av tjänsten Suomi.fi-betalningar.

Möjliggör ärendehantering för utländska företag utan FO-nummer

I flera elektroniska företagstjänster krävs ett finländskt FO-nummer för att uträtta ärenden.

För att det ska vara möjligt att uträtta ärenden över gränserna ska det vara möjligt att använda VIES-koden i e-tjänsten.

Koden bildas nationellt av företagsnumret och landprefixet. Hösten 2023 finns det endast sammanslutningar i tjänsten, men personbolagen ansluts till systemet under 2024.

Närmare information om VIES-koden

Möjliggör ärendehantering för gränsöverskridande företag utan elektronisk fullmakt

I elektroniska företagstjänster krävs ofta en bekräftelse på personens rätt att agera för företagets räkning.

För varje elektronisk företagstjänst är det viktigt att bedöma om det överhuvudtaget är obligatoriskt att begära fullmakt av en gränsöverskridande användare.

Kan fullmakten till exempel

  • kontrolleras med ett handelsregisterutdrag som skickas som bilaga eller i OOTS-systemet
  • ersättas med personens egen försäkran om att personen har rätt att agera för företagets räkning.

Om e-tjänsten ansluts till OOTS ska bevis också kunna levereras på egen hand

Även om SDG-förordningen förutsätter att e-tjänsterna för förfarandena i bilaga II ansluter sig till OOTS-systemet, förutsätter förordningen inte att användaren använder systemet. Användaren ska ges möjlighet att själv lämna in bevisen som bilagor i e-tjänsten.

Användaren kan lämna in sitt bevis till exempel med hjälp av funktionen "dra och släpp". Lösningarna i fråga kommer också eventuellt att fungera tillsammans med de plånbokslösningar som utvecklas.